Omsorgsnämndens överskott 2015

I dagens Smålandsposten kan man läsa en intervju med mig angående en artikel där företrädare för fem olika pensionärsföreningar "reagerar" på omsorgsnämndens överskott för 2015. Intervjun kom till därför att jag skickat in en insändare med kommentarer på artikelns innehåll eller rättare sagt på det som pensionärsföreningarnas representanter uttalar i artikeln. Eftersom insändaren med all sannolikhet inte kommer att tas in nu när artikeln med intervju av mig har publicerats så lägger jag istället upp den här. För trots att det mesta av mina synpunkter kom med i intervjun så är det ju ändå alltid så att intervjuer vinklas utifrån hur journalisten vill ha det. Jag fick t ex frågan om varför vi inte kan använda överskottet till att stärka upp annan verksamhet i omsorgen fyra gånger under intervjun med lite olika ordalydelse varje gång. Frågan om vad jag skulle vilja satsa på om jag fick mer resurser kom inte ens med i tidningen. Insändaren representerar därför på ett bättre sätt det jag vill få sagt. För att vara extra tydlig så respekterar jag givetvis att pensionärsorganisationerna har åsikter om omsorgens ekonomi och när det gäller den delen av artikeln så är mina kommentarer mer av en förklaring till hur vi jobbar med budgetstyrning i kommunen. När det gäller frågan om hjälpmedlen så har jag givetvis även där respekt för att man kan ha en annan åsikt i grunden, men att fortsätta hävda att det skulle vara en besparing trots att vi vid flera tillfällen förklarat hur det ligger till gör ju att man härsknar till lite.

Kommentar till artikeln Fem pensionärsföreningar reagerar mot

omsorgens överskott i Smålandsposten den 6 april

I Smålandsposten den 6/4 kan man läsa om "Fem pensionärsföreningar som reagerar mot
omsorgsnämndens överskott" 
Omsorgsnämnden gick 2015 med ett överskott på 37,9 mkr. För oss vanliga dödliga är det givetvis en svindlande summa pengar, men om man sätter den i ljuset av att nämndens hela budget var på 1,3 miljarder så motsvarar det bara cirka 2,8 %. Överskottet beror till den allra största delen på att den förväntade ökningen av antalet äldre i behov av omsorg ännu inte kommit. Växjöborna visar sig vara något yngre än genomsnittet i landet och dessutom piggare och friskare längre upp i åldrarna. De senaste undersökningarna pekar på att ökningen dröjer åtminstone några år till. Det är alltså inte så att vi sparat oss till ett överskott.

Att som de fem pensionärsorganisationerna nämner i artikeln undvika överskottet genom att öka
personaltätheten i verksamheten låter ju lockande, men vore helt förödande av den enkla
anledningen att vi dels inte vet hur de kommande budgetarna för kommunen ser ut och vad det i
förlängningen innebär för omsorgsnämndens budgettilldelning. Vi vet däremot att så småningom
kommer behovet av omsorg att öka. Om vi då redan nu gjorde åt pengarna på t ex ökad
personaltäthet så skulle vi stå oförberedda när ökningen kommer vilket skulle innebära att vi då blir
tvungna att gå med underskott eller göra nedskärningar. En av de intervjuade säger "Om man går med vinst har man inte skött verksamheten som man ska." Det skulle jag vilja kommentera så här:
Om man redan från början budgeterar och planerar att gå med vinst i kommunal verksamhet så har
han rätt i att man inte sköter verksamheten som man ska, men om saker inträffar som gör att
förväntade utgifter skjutits på framtiden är det rent utav tjänstefel att göra av med pengarna på
annan verksamhet.

Att som en annan av de intervjuade säger "Man borde leva upp till att äldre får en god, inte bara
skälig levnadsnivå" kan jag verkligen sympatisera med, men det är ju faktiskt inte vad som står i socialtjänstlagen, så det låter onekligen lite märkligt att kräva att vi ska "leva upp till" ett krav som (åtminstone ännu) inte finns.

Att vi slutat förskriva vissa hjälpmedel beror på ett förändrat arbetssätt inom Rehabenheten som går
ut på att aktivt hjälpa omsorgstagare att nå ökad rörlighet och självständighet genom att
sjukgymnaster och arbetsterapeuter kan vara ute hos omsorgstagarna och jobba tillsammans med
hemtjänstpersonalen istället för att bara förskriva och leverera hjälpmedel.
Detta har inte varit en besparing och det vet pensionärsföreningarna om.
Samtliga fem pensionärsföreningar i artikeln är representerade i det kommunala pensionärsrådet
kallat KPR. dessutom är tre av de fyra som medverkar i artikeln sina respektive föreningars
representanter i KPR. På detta råds träffar har vi vid flera tillfällen berättat om anledningen till att vi
slutat förskriva dessa hjälpmedel. Så pensionärsorganisationerna vet alltså om hur det ligger till men
väljer att fortsätta sprida en felaktig bild. Detta är givetvis väldigt tråkigt och förbättrar inte vårt
samarbetsklimat.

Ulf Hedin (M) ordförande i omsorgsnämnden i Växjö